Vänskapskorruption en fortsatt utmaning för Sverige

Även om mutföreteelser anses mindre vanligt i Sverige pekas risken för nepotism ut som besvärande när GRECO publicerar sin femte granskning av Sveriges efterlevnad av åtagandena i Europarådets konventioner mot korruption.

GRECO, Group of states against corruption, genomför den femte utvärderingsrundan av Sveriges efterlevnad av Europarådets konventioner mot korruption. I denna runda har Polismyndigheten och högsta nationella nivån (myndighetsföreträdare och politiker) i Sverige granskats. Granskningen har skett genom genomgång av skriftligt material samt ett stort antal möten med företrädare från olika sektorer. Institutet Mot Mutor (IMM) är en av organisationerna som har bidragit med information till granskningen.

– Vi är glada att ha varit delaktiga som informationslämnare i GRECO:s granskning. Granskningarna utgör ett viktigt verktyg för att driva på ökad efterlevnad av konventioner och sätter ljus på de korruptionsutmaningar vi trots en låg grad av korruption ändå har, säger IMM:s generalsekreterare Natali Phalén.

Granskningen fokuserade på korruptionsrisker bland myndighetsföreträdare och statsråd respektive Polismyndigheten som brottsförebyggande myndighet. GRECO konstaterar avseende myndighetsföreträdare och statsråd att en ökad medvetenhet bör eftersträvas och att detta kan uppnås med upprättandet av en kod, detaljerad träning och en tydlig strategi. I rapporten framhålls också att kontrollmekanismerna bör utvecklas genom att säkerställa offentligheten av elektronisk information, att adekvat information om personens sidoaktiviteter rapporteras samt att en övervakningsmekanism för kodens efterlevnad upprättas. Även Polismyndigheten bör enligt GRECO upprätta en uppförandekod som följs upp med träning och en skyldighet att rapportera oegentligheter.

– Det förebyggande arbetet mot korruption och särskilt utbildning kan inte nog understrykas. Även om kontrollåtgärder också är nödvändiga är det genom proaktiva åtgärder och ökad medvetenhet som antikorruptionsarbetet främst behöver bedrivas. GRECO:s granskning visar på förbättringspotential på det området, fortsätter Natali Phalén.

I rapporten ges Sverige beröm för den omfattande offentlighetsprincipen. Samtidigt påpekar GRECO att ytterligare transparens behövs i förhållande till kontakter mellan framförallt lobbyister och politiker.

Sammantaget lämnas i rapporten 15 rekommendationer som Sverige bör implementera och inrapportera senast den 30 september 2020.

Du kan läsa rapporten här.