Sverige får kritik och flyttas ned en nivå i arbetet mot internationella mutbrott

Transparency Internationals nya rapport Exporting Corruption 2022 summerar den granskning organisationen gjort av efterlevnad av OECD:s konvention mot mutor i internationella affärsförhållanden. Bland annat lyfter rapporten fram en tydligt nedåtgående trend vad gäller otillräckliga resurser i rättsväsendet. Rapporten pekar även på bristande transparens kring korruptionsärenden och otillräckliga juridiska ramverk.

TI har granskat 47 länder mellan perioden 2018–2021. Bland dessa är fyra länder inte parter till OECD:s konvention mot mutor, men står för en signifikant andel av den globala exporten. Totalt omfattar rapporten 84 procent av den globala exporten, varav medlemsländerna tillsammans står för nära två tredjedelar. Bland annat lyfter TI pandemin som en faktor som påverkat såväl företagens regelefterlevnad som myndigheternas lagföring under perioden.

Vad gäller arbetet mot mutor i internationella affärsförhållanden är trenden nedåtgående i flertalet länder. USA och Schweiz är de enda länderna vars efterlevnad av konventionen är bedömd som aktiv. Detta är en minskning med två länder sedan 2020. Totalt nio länder har tappat en nivå och endast Peru och Lettland avancerar en nivå.

Svensk lagstiftning och tillämpning fortsatt kritiserat

Sverige, som i den senaste rapporten från 2020 bedömdes ha en måttlig efterlevnad av konventionen anses idag endast uppvisa en begränsad efterlevnad, vilket medför en nedgradering till den andra lägsta kvalificeringen. Under den tidsperiod granskningen är avsedd öppnade Sverige tio förundersökningar och inledde två rättsprocesser gällande internationell korruption. Samtidigt konstaterar rapporten att inga fällande domar är meddelade under samma period.

TI lyfter fram det juridiska ramverket i ett flertal länder som ett hinder i arbetet mot internationell korruption, däribland Sverige. För svensk del är ytterligare hinder enligt rapporten kravet på dubbel straffbarhet och brist på straffansvar för juridiska personer. Rapporten lyfter även ineffektiva sanktioner samt underfinansiering av rättsväsendet som hinder. TI kritiserar också lagstiftningen för att inte ställa tydliga krav på förebyggande arbete mot korruption. Skyddet för visselblåsare i Sverige är förbättrat, detta efter implementeringen av EU:s direktiv om skydd av visselblåsare.

– Det är dessvärre inte förvånande att det svenska arbetet mot mutor i internationella affärsförhållanden fortsatt är bedömt som otillräckligt, inte minst vad gäller att upptäcka och lagföra denna typ av brott. Att svenska storbolag ingår överenskommelser med utländska myndigheter samtidigt som vi har friande domar i Sverige har resulterat i en förtroendekris. Det är tydligt att utredande instanser behöver mer resurser för att få bukt med problematiken. Det är därför hög tid att utreda vilka nya verktyg som behöver införas för att snarast vända denna negativa trend, säger Hayaat Ibrahim, generalsekreterare för IMM.

Läs rapporten här.

Mer information om OECD:s konvention hittar du här.