Stort intresse för framtidens antikorruptionsarbete

Den 28 maj anordnade Institutet Mot Mutor (IMM) tillsammans med Utrikesdepartementet (UD) ett seminarium på temat ”Framtidens antikorruptionsarbete – internationella tendenser och utmaningar”. Seminariet, som hölls i Bankhallen i UD:s lokaler, lockade många deltagare från både privat och offentlig sektor.

Camilla Mellander, chef för UD:s enhet för främjande och hållbart företagande hälsade välkommen. Därefter följde inledningsanföranden från IMM:s generalsekreterare Natali Phalén och Sveriges antikorruptionsambassadör Bengt Johansson.

Därefter följde tre talare. Emmanuel Farhat från den franska antikorruptionsmyndigheten AFA berättade om den nya franska lagstiftningen Sapin II, som bland annat uppställer krav på företag över en viss storlek att ha ett antikorruptionsprogram. Michaela Ahlberg, nytillträdd ordförande för TI Sverige och med omfattande erfarenhet av etik- och compliancearbete i multinationella företag, framhöll de skadliga konsekvenserna av korruption. Torbjörn Westman, KPMG, pratade om det nya kravet på att hållbarhetsredovisa antikorruptionsarbete och visade på goda exempel.

I den avslutande paneldiskussionen deltog Birgitta Nygren, fd. ambassadör med ansvar för internationella antikorruptionsfrågor, Alf Johansson, chefsåklagare Riksenheten mot korruption och Marie Trogstam, hållbarhetsansvarig på Business Sweden – som utifrån sina olika perspektiv diskuterade hur vi ska arbeta framöver mot korruption.

Nedan kan ni läsa IMM:s generalsekreterare Natali Phaléns inledningsanförande som bland annat belyser att korruptionsfrågan måste prioriteras och att näringslivet och samhällets övriga aktörer på olika sätt måste samarbeta i arbetet mot korruption.

Det är väldigt glädjande att genomföra detta seminarium i gemenskap med Utrikesdepartementet, och särskilt glädjande att ni är så många som har kommit hit idag för det väldigt angelägna temat ”Framtidens anti-korruptionsarbete”.

IMM är en organisation som är näringslivsdriven och som har funnits under en lång tid, närmare bestämt sedan 1923. Sett till att det var först under senare delen av 1970-talet, genom initiativ från Internationella Handelskammaren och USA:s införande av deras Foreign Corrupt Practices Act 1977 som korruptionsfrågor började få mer uppmärksamhet fanns alltså tidigt en medvetenhet om korruptionsproblematiken i Sverige. Sverige har också ända sen medeltiden i olika former haft lagstiftning mot korruption och redan 1919 – om än i begränsad utsträckning – lagstiftning mot mutor inom det privata näringslivet.

Sedan 1970-talet och framförallt under senare tid har medvetenheten internationellt sett om korruptions allvarliga och skadliga effekter ökat mer och mer. Världsbanken har flera gånger framhållit att korruption är vår tids största hot mot såväl samhällelig som ekonomisk utveckling. Korruptionen världen över är utbredd och visar tyvärr inga tecken på att minska. Hur denna utbredda korruption ska hanteras i affärerna är en stor utmaning för svenska företag. 

Det råder stark konsensus internationellt sett om behov av ändamålsenlig lagstiftning mot korruption och under senare år har alltfler länder antagit ny lagstiftning mot mutor. Vi kommer som ett exempel idag att höra mer om den nya franska lagstiftningen som ställer krav på företag att förebyggande arbeta mot korruption.

Något som också kommer att diskuteras under eftermiddagen är hur svensk lagstiftning förhåller sig till denna internationella utveckling. OECD har vid upprepade tillfällen kritiserat Sverige för att inte ha tillräckligt effektiva åtgärder mot att förhindra företag från att begå mutbrott. Nästa talare kommer att berätta mer om Sveriges arbete i OECD. Detta leder till frågan: Har vi gått från att vara föregångare under början av 1900-talet till ett land som släpar efter i korruptionsarbetet ur ett internationellt perspektiv?

Lagstiftning är ett viktigt verktyg. Men näringslivet har därtill både ett ansvar och möjligheter att bidra till kampen mot korruption.

IMM arbetar därför för att bidra till kunskap om hur företag kan arbeta mot korruption på olika sätt, bland annat genom seminarier som detta, utbildningar och framtagande av informationsskrifter. Vi kommer också i sommar att vara i Almedalen och diskutera korruptionsfrågor. På torsdagen, den 5 juli, samlar vi tillsammans med TI Sverige och AmCham Sweden också under en heldag flera aktörer för att diskutera olika perspektiv på arbetet mot korruption.

Ytterligare ett sätt som IMM arbetar mot korruption på är genom självreglering, vår egen och att hjälpa till att ta fram branschöverens-kommelser. IMM förvaltar Näringslivskoden som ger ledning kring hantering av förmåner i olika situationer och har också en Etiknämnd till vilken företag och organisationer kan vända sig och i konkreta situationer få en bedömning utifrån koden. Här vill jag berätta att vi nyligen har inlett en översyn av Näringslivskoden bland annat för att ta reda på om koden ger tillräcklig ledning – till exempel vid internationella affärer.

Jag vill bjuda in alla som är här i rummet och som har tankar kring koden att ta kontakt med mig. Vi kommer också att ha en mer strukturerad synpunktsinhämtning.  

Innan jag lämnar över till nästa talare vill jag knyta an till rubriken för seminariet: Framtidens antikorruptionsarbete. Framtidens antikorruptions-arbete är förhoppningsvis mer än att ”bara” titta på lagstiftning som ett sätt att komma åt korruption. Förhoppningsvis kommer framtidens anti-korruptionsarbete inriktas på kreativa lösningar från olika aktörer i samhället och en förståelse för vikten av att på olika sätt jobba för att motverka korruption, inte för att lagen säger så utan för att man vet att det är bättre för samhället i stort och för affärerna. Förhoppningsvis kommer antikorruptionsarbete att bli ett område där företag och organisationer vill visa sig progressiva och bidragande – på samma sätt som den starka vilja som finns till på olika sätt bidra till en bättre miljö.