Restriktioner vid byte av arbete från offentlig verksamhet ska utredas

Den svenska arbetsmarknaden är flexibel. Arbetstagare kan röra sig relativt fritt i anställningar mellan offentlig och icke-offentlig verksamhet. Detta är i stort gynnsamt för samhället, exempelvis genom att kompetensen inom verksamheten blir högre. Övergångar är dock förenade med risker för intressekonflikter. Särskilt i de fall som berör personer med en högre position inom organisationen. Direktivet lyfter främst två risker; dels att löfte om anställning är gynnsamt för företaget, dels att information, kunskap eller kontakter används på ett otillbörligt sätt. Med anledning av detta har regeringen tillsatt en utredning. Syftet är att utreda möjliga restriktioner vid övergång från offentlig verksamhet till annan.

Sedan 2018 finns en lag som reglerar övergångsrestriktioner, lagen omfattar däremot enbart statsråd och statssekreterare. En liknande bestämmelse tillkom 2020 vilken omfattar riksrevisorer och riksrevisionsdirektörer.

Enligt direktivet bör den reglering som nu är under utredning vara begränsad till arbetstagare inom statliga förvaltningsmyndigheter, regioner, kommunalförbund samt kommunala företag. Även förtroendevalda i kommuner, regioner och kommunalförbund föreslås omfattas av restriktionerna. Dock med undantag för de som enbart har ett uppdrag som ledamöter i kommun- eller regionfullmäktige. Inom ramen för utredningen ska även en utvärdering av lagen från 2018 göras. Detta bland annat för att fastslå om syftet är uppnått. Utvärderingen syftar även till att slå fast huruvida lagen är i behov av utvidgning.

Restriktioner ska hämma korrupta beteenden

Den nytillsatta utredningen syftar till att främja antikorruptionsarbetet inom offentlig verksamhet och öka tilliten. Regeringen framhåller att redan misstanke om missbruk av information kan leda förtroendeskador. Målsättningen är att minska risken att personer nyttjar information från tidigare uppdrag eller arbete på ett sätt som resulterar i intressekonflikter, skada för det allmänna eller medför att en enskild får en otillbörlig fördel.

– Frågan om svängdörrsproblematiken har varit aktuell under en lång tid. Sverige har tidigare fått internationell kritik gällande bristande reglering för att undvika intressekonflikter vid offentliga tjänstemäns övergång till den privata sektorn. Varje misstanke om oegentlighet inom den offentliga sektorn riskerar att undergräva allmänhetens förtroende för hur det allmänna bedriver sin verksamhet. IMM välkomnar därför ett förtydligande på hur risken för intressekonflikter kan minimeras och hanteras på ett effektivt sätt, säger Hayaat Ibrahim, generalsekreterare för IMM.

Redovisning av de slutsatser utredaren kommer fram till är satt till senast 31 augusti 2023. Du kan läsa hela direktivet här.