Perspektiv: Maria Håkansson – Om investerarperspektivet, Swedfunds uppdrag och vikten av digitalisering i arbetet mot korruption

Institutet Mot Mutor (IMM) har träffat Maria Håkansson – vd på Swedfund. Maria har 20 års erfarenhet från finans, digitalisering, investeringar och försäljning inom telekommunikationsindustrin. För IMM berättar hon om investerarperspektivet, Swedfunds uppdrag och vikten av digitalisering i arbetet mot korruption.

Vad är och har varit dina starkaste drivkrafter professionellt?

Jag drivs av viljan att bidra till förändring och att åstadkomma resultat som bidrar till positiv utveckling för människor, verksamheter och organisationer – och i förlängningen för samhällen. Att få jobba med Swedfunds uppdrag, som är så viktigt nu givet situationen i världen, och att kunna använda den erfarenheten jag har för att bidra i det här arbetet är otroligt inspirerande och en drivkraft i sig.

Du arbetar nu som vd för Swedfund – berätta om vilka ni är och vad ni gör? 

Swedfund är svenska statens utvecklingsfinansiär och vårt uppdrag är att bekämpa fattigdom genom hållbara investeringar i utvecklingsländer. Vi har samma mål som biståndet i stort, men vi har andra verktyg. Vi jobbar med investeringar i aktier, fonder och lån. Swedfund förvaltas av näringsdepartementet. Verksamheten finansieras dels genom återflöden från vår portfölj, dels genom kapitaltillskott från biståndsbudgeten som utrikesdepartementet finansierar. Vi har som statligt bolag tydliga ägarmål där prioriteringarna är jobbskapande, kvinnors ekonomiska egenmakt, klimatinvesteringar och digitalisering. Dessa prioriteringar syftar till att minska ojämlikhet och bidra till att åstadkomma en hållbar och inkluderande tillväxt. Våra investeringar bidrar till att skapa fler jobb med anständiga arbetsvillkor. De bidrar även till att öka tillgången till samhällsviktiga tjänster som elektricitet och hälsovård. Förra året bidrog våra investeringar till ungefär två miljoner jobb och merparten av dem i Afrika, söder om Sahara.

Swedfund har som huvuduppdrag att bekämpa fattigdom med hållbara investeringar. Hur skulle du kortfattat beskriva hållbara investeringar? 

Vi har valt att investera i tre sektorer som vi tycker är särskilt viktiga för att uppnå vårt uppdrag. Dessa är energi & klimat, finansiell inkludering och hälsa. Klimat, jämställdhet och digitalisering är tre teman vi jobbar med oavsett vilken typ av investering vi gör. Baserat på detta och vårt uppdrag har vi utvecklat en affärsmodell som hjälper oss att generera resultat och hantera risker. Affärsmodellen innehåller tre fundament; samhällsutveckling, hållbarhet och finansiell bärkraft. Givet de marknader vi investerar i är risktagande en viktig del av vårt uppdrag. Med det följer också vikten av att identifiera risker, förstå dem, försöka miniminera dem och att kontinuerligt följa upp.

I en investering gäller det att hitta balansen mellan vilka effekter vi kan åstadkomma och hur vi ser till att det görs på ett hållbart sätt. När vi ska investera tittar vi först på vad det är vi ska investera i som kan bidra till effekter. Därefter gör vi en gedigen analys utifrån fundamenten i vår affärsmodell. Oftast är bolagen inte riktigt där vi vill att de ska vara utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Då är vi tydliga med att informera dem om vad vi vill bidra till och vad de måste åta sig att leverera under tiden vi är investerare samt att åtagandet kommer att kontraktsbindas.

I utvecklingsländer finns inte alltid förutsättningar för att genomföra de åtaganden vi kräver. Därför brukar vi säga att vårt kapital kommer med både krav och support. För att se till att effekterna uppnås kan vi bidra med vår expertis och med särskilda medel för genomförande av insatser, exempelvis för att ökakvinnors ekonomiska egenmakt, kunskaper inom mänskliga rättigheter eller miljö- eller antikorruptionsledningssystem. Swedfunds revisorer granskar och redovisar sedan resultaten avseende hållbarhet och utvecklingseffekter. Detta på precis samma sätt som man granskar den finansiella bärkraften.

På vilket sätt anser du att korruption utgör ett hinder mot fattigdomsbekämpning?

Siffror från OECD, världsbanken och IMF uppskattar att 35 tusen miljarder per år går förlorat till korruption. Det innebär att det är enorma summor, långt över det totala biståndet, som faktiskt går förlorat. Det förekommer i alla länder men det finns tydliga samband mellan ett lands utvecklingsnivå och graden av korruption. Korruption undergräver demokrati, det skadar förtroendet i samhället och till offentliga institutioner. Det skapar ojämlikhet, hämmar ekonomisk tillväxt och försvårar hållbara investeringar.

Korruption kan ha många olika former. Det är oftast de svagaste och de med lägst maktposition som drabbas i större utsträckning. Sett utifrån ett investeringsperspektiv är korruption vanligt förekommande för att påskynda processer eller affärer eller för att tilldelas tillstånd. Då handlar det om att den som betalar bäst ror affären i hamn och inte den som har den bästa produkten, tjänsten eller processen. Det här är en stor faktor som hämmar privatsektorutveckling, ökar ineffektiviteten och gör att man faktiskt skrämmer i väg kapital som kanske skulle vilja investera i landet.

Du har i andra sammanhang lyft digitalisering som ett sätt att minska gapet för att uppnå de globala hållbarhetsmålen. Hur kan man nyttja digitaliseringen i arbetet mot korruption?

Det kan göra processer mycket mer effektiva och transparenta. Har man stora upphandlingar med hjälp av digitala portföljer eller plattformar, kan digitalisering strukturera upphandlingsprocessen och göra informationen tydlig för fler. När det gäller tillståndsansökningar är det en fördel om processen är digital. Detta då transparensen ökar genom färre kontakter med enskilda handläggare och därmed minskar även tillfällen att erbjuda eller begära mutor. Ett digitalt tillvägagångssätt medför typiskt sätt även data som kan analyseras för att upptäcka alarmerande mönster. I praktiken innebär detta större möjlighet att upptäcka bedrägerier, både inom företaget och inom utredande myndigheter. Konkreta exempel på branscher där digitalisering lett till ökad transparens är användningen av mer mobila betalningslösningar inom mikrofinans eller energisektorn. Ett annat exempel är hälsosektorn där digitalisering kan förbättra sekretessen vid hantering av patientuppgifter och bidra till att antalet sidobetalningar minskar. Digitalisering handlar helt enkelt om att öka transparens och tillgängligheten för fler.

Hur gör ni i praktiken när ni ställer krav på att portföljbolag har ett effektivt antikorruptionsarbete? 

När vi gör vår due diligence kan vi se var det finns brister och var man behöver göra mer. Vi vill att de bolag och institutioner vi investerar i ska ha ett antikorruptionsledningssystem på plats inom tre år. Det innebär att organisationen ska en antikorruptionspolicy, en ansvarig person utsedd i ledningen och ett system för att identifiera, övervaka, och mitigera risker. Man måste säkra kompetens i organisationen, vara transparent och tydlig både internt och externt med hur man jobbar med antikorruption samt hur man förhåller sig till dessa frågor.

Man behöver även ha system för rapportering av misstankar och detta är typiskt sätt någon typ av visselblåsningssystem. En förutsättning för att allt ska fungera är att man är en aktiv ägare. Därför jobbar vi i bolagsstyrelser och i olika kommittéer med regelbunden uppföljning. Vi har även riktade dialoger och alla våra investeringsteam har en dedikerad person som jobbar med antikorruptionsfrågor. Det är viktigt att den som har den här löpande dialogen och som är ute och granskar investeringar förstår kontexten och kan identifiera varningsflaggor. Sedan kräver vi in en formell rapportering varje år och vi på Swedfund rapporterar som sagt också vår integrerade redovisning. I den ingår vad som framkommit om vårt hållbarhetsarbete och de visselblåsningar som inkommit till oss. Vi har visselblåsningssystem för lokala bolag men även portföljbolag och Swedfunds verksamhet.

Hur kan investerare agera för att motverka korruption på komplexa marknader? 

Swedfund har över 40 års erfarenhet av hållbara investeringar i världens mest utsatta länder där många också är bland de mest korrupta. Med den här långa erfarenheten kommer också en ödmjukhet inför svårigheterna och utmaningarna. Vi arbetar proaktivt och preventivt. Vi kan aldrig garantera att enstaka individer tar felaktiga beslut, men vi kan kräva och stödja våra portföljbolag att bygga rutiner för att systematisk identifiera och motarbeta korruption och agera när det upptäcks.

Det viktiga är att man lägger ner tid på att lära känna marknaden och de faktiska riskerna. Det handlar om att våga ställa frågor och på så sätt kunna ställa relevanta krav för effektiva åtgärder. För oss är samarbete en viktig del. När man som investerare går in i en ny marknad ska man fundera på vilka andra aktörer som finns som man kan dela erfarenheter med. En lärdom vi fått genom att arbeta i komplexa marknader är att investera i bolag som delar vår syn på korruption. Sedan måste man naturligtvis göra en noggrann riskanalys och implementera åtgärdsplaner. Som jag tidigare nämnt är det också viktigt att bedriva ett aktivt ägarskap och ha en löpande dialog. Lika viktigt är det att se till att det finns förutsättningar för att upptäcka oegentligheter.

Avslutningsvis, investerare har en unik position att driva på hållbarhetsarbetet genom att ställa krav på och supporta portföljbolagen i arbetet mot korruption.