Parul Sharma: OECD:s kritik är viktig och vägledande för Sverige

Sverige och svenska företag gör inte tillräckligt för att bekämpa mutor och korruption i internationella affärstransaktioner, anser OECD i en ny rapport. ”Nu hoppas jag att fler näringslivsrepresentanter förstår hur viktig Näringslivskoden är”, säger Parul Sharma, generalsekreterare för Institutet Mot Mutor.

Sverige var ett av de första länder som undertecknade OECD:s konvention om bekämpning av bestickning av utländska offentliga tjänstemän i internationella affärstransaktioner. Nu, mer än 25 år senare, får Sverige svidande kritik för sin svaga efterlevnad.
”Sveriges ramverk för företagsansvar är i grunden oförenligt med konventionens krav, trots vissa lagändringar”, skriver OECD i ett pressmeddelande med anledning av att resultaten från den fjärde fasen av en granskning av hur väl Sveriges antikorruptionsarbete ligger i linje med konventionen publicerats.

”Även om det har skett en viss positiv utveckling, fortsätter det övergripande läget för bekämpningen av utländsk bestickning mot både fysiska och juridiska personer att väcka allvarliga farhågor. Sverige har endast utdömt minimala sanktioner mot fyra fysiska personer och har aldrig sanktionerat ett företag för utländsk bestickning, vilket understryker behovet av reformer”, skriver OECD vidare.

Den arbetsgrupp som inom OECD jobbat med granskningen ger Sverige ett antal rekommendationer. De berör bland annat tolkningsfrågor kring brottet utländsk bestickning, tredje part som agerar utanför ramen för sitt uppdrag, att säkerställa att juridiska personer kan hållas ansvariga, även tredje part, och effektivisera sanktioner och göra dem mer avskräckande.
”Samtliga rekommendationer från OECD är väldigt vägledande och tyder på att det svenska samhället överlag behöver ta ett krafttag vad gäller kompetens inom frågor som rör mutor och korruption”, säger Parul Sharma, generalsekreterare på Institutet Mot Mutor, IMM.

”Rekommendationerna som rör mellanhänder och tredjepartsagenter är något som vi pekat på under flera år. Mellanhänder utgör en hög risk som behöver förstås ordentligt utifrån ett näringslivsperspektiv. Näringslivskoden, som vi tagit fram, ger ett bra riktmärke för hur riskanalys och riskhantering ska gå till. Nu hoppas jag att fler näringslivsrepresentanter förstår hur viktigt verktyg Näringslivskoden är.”