Omfattande brister och jävsrisker vid fördelning av EU-medel

Arbetet med att fördela EU-medel på regional nivå i Sverige genomsyras av bristande transparens, otydlig prioritering och jävsproblematik. På grund av att bristerna är så pass omfattande rekommenderas regeringen se över andra alternativ för fördelning av EU-medlen. Det visar Riksrevisionens granskning av de regionala strukturfondspartnerskapen.

De EU-medel som årligen tilldelas Sverige att fördelas regionalt hanteras av åtta regionala strukturfondspartnerskap. Den granskning som Riksrevisionen nu gjort visar att systemet med partnerskapen är komplext och att det finns en bristande insyn i systemet. En särskild brist som lyfts fram är att partnerskapens oberoende roll riskeras när många ledamöter har nära kontakt med de aktörer som söker EU-medel. Trots att jävsbestämmelserna skärptes år 2018 hänvisar många partnerskap till äldre bestämmelser. Hälften av partnerskapen har även låtit jäviga ledamöter sitta kvar när beslut om fördelning av medel tagits, trots att detta är förbjudet enligt rådande jävsregler.

– Svensk korruptionsproblematik kännetecknas ofta av jävssituationer, svågerpolitik och intressekonflikter. Dessa riskerar att rucka på det förtroende som allmänheten har för det allmännas oberoende roll. Det ska aldrig råda tvivel om att det offentliga sköts på ett rättssäkert och opartiskt sätt, i synnerhet inte vid beslut om tillståndsgivning, myndighetsutövning eller fördelning av finansiella medel, säger Natali Engstam Phalén, generalsekreterare Institutet Mot Mutor (IMM).

Tydligare styrning från regeringen behövs

En bidragande orsak till de brister som framkommit i granskningen beror på en otydlig ansvarsfördelning mellan partnerskapen, regionerna, Tillväxtverket och Svenska ESF-rådet. Kommunikationen sinsemellan kan även förbättras, där myndigheterna kan vara tydligare gällande vilka regler och rutiner som gäller vid handläggning av projekten. Det finns även viss otydlighet kring partnerskapens myndighetsutövande roll, där Riksrevisionen föreslår att regeringen bör styra partnerskapen tydligare. De brister som framkommit i granskningen är dock så pass omfattande att Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se över alternativa system för fördelning av EU-medel.

Du kan läsa Riksrevisionens granskning här.