Misstänkt matchfixning ökar, men mörkertalet är stort

Både antalet förundersökningar om spelfusk och antalet misstänkta matcher ökade under 2019. Samtidigt menar myndigheter, idrottsrörelsen och spelföretag att det råder ett stort mörkertal kring matchfixning. Det visar Statskontorets senaste utvärdering av den nya spelregleringen.

Sedan den svenska spelmarknaden omreglerades den 1 januari 2019 har Statskontoret fått i uppdrag från regeringen att följa upp och utvärdera omregleringen. Den tredje delrapporten i utvärderingen visar bland annat att antalet förundersökningar rörande spelfusk, mutbrott och matchfixning ökat. Det stämmer överens med den bild Svenska Spel och Svenska Fotbollsförbundet delar om att allt fler matcher misstänks vara manipulerade.

Matchfixning svårt att utreda och åtala

Trots att den nya lagen om spelfusk ska underlätta utredning och åtal om matchfixning konstaterar Statskontoret att det fortsatt finns svårigheter. Något som lyfts fram är att det bland annat finns oklarheter kring var spelfuskbrotten ska anmälas. Inom polisen utreds alla mutbrott av Nationella operativa avdelningen (Noa). Spelfuskbrott kan däremot utredas på region- eller polisområdesnivå, vilken enligt aktörer inom spelbranschen och idrottsrörelsen skapar en otydlighet kring var man ska vända sig vid misstänkt matchfixning.

Inom rättsväsendet ser Statskontoret en potentiell risk för att åtal skickas fram och tillbaka mellan olika åklagare och kammare. Det beror på att spelfuskbrott hanteras av de regionala allmänna åklagarkammarna, medan mutbrott behandlas av Riksenheten mot korruption. Spelfuskbrott som innefattar mutbrott kan därför komma att flyttas mellan olika kammare och åklagare, vilket ökar risken för att åtalen hamnar mellan stolarna.

Du kan läsa hela Statskontorets delrapport här.

Under 2019 meddelades två mutbrottsdomar rörande matchfixning. Du kan läsa sammanfattningar av referaten i Institutet Mot Mutors rättsfallssamling 2019 här.