Koppla vd-ersättning till arbete mot mutor
9 september 2019De bolag som inkluderar antikorruptionsarbetet i ersättningsstrukturen säkerställer att arbetet inte stannar vid en läpparnas bekännelse. Det skriver Natali Engstam Phalén, Institutet mot mutor, och Hans De Geer, Ersättningsakademien, i SvD Debatt. Läs hela debattartikeln nedan, eller på SvD:s hemsida.
Koppla vd-ersättning till arbete mot mutor
Det har nu gjorts obligatoriskt för noterade bolag att i riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare förklara hur dessa bidrar till bolagets hållbarhet. Därmed borde arbetet mot korruption tydligt införas som ett kriterium i beräkningsmodellerna för den rörliga ersättningen. Det skulle utgöra en markering av frågans vikt, och samtidigt anslå tonen från toppen.
EU har tagit ett direktiv om ökat engagemang och inflytande för aktieägare, som under sommaren har införlivats i aktiebolagslagen. Företag ska ha riktlinjer för hur ersättning till ledande befattningshavare utformas. I sådana riktlinjer ska anges ”hur de bidrar till bolagets affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet…” Vad hållbarhet i det sammanhanget är, definieras inte närmare. Det är fritt för tolkning och här kommer en praxis att utvecklas. Därför finns det nu ett tillfälle att säkra att kampen mot korruption får en framträdande plats i hållbarhetskonceptet och koppla det till ledningens ersättningar.
Kampen mot korruption är en grundläggande förutsättning för ett hållbart näringsliv. Antikorruption ingår i FN:s hållbarhetsmål (mål 16, punkt 5). Den globala korruptionen uppges av FN årligen kosta cirka 35 000 miljarder kronor. Hög grad av korruption hör direkt samman med överträdelser av mänskliga rättigheter, spädbarnsdödlighet, brist på rent vatten och cementerad fattigdom – för att nämna några exempel. Korruption eroderar förtroende och utan tillit vittras ett samhälle sönder. De företag som bidrar till korruption är medskyldiga till de allvarliga konsekvenser som korruption medför. De som på allvar arbetar mot korruption gör en insats för hela hållbarhetsagendan.
Företag som ertappas som korrupta riskerar hårda sanktioner – särskilt om amerikanska myndigheter blir involverade. Under förra året betalades hela 28 miljarder kronor i böter av 16 företag på grund av överträdelser av den amerikanska mutbrottslagstiftningen. Fallet Telia har gjort det tydligt att också svenska företag kan tvingas betala skyhöga böter. Korruption är både olagligt och moraliskt fel, den innebär att överträda spelets regler och ta en stor renommé-risk.
Korrupt beteende är ofta en dålig affär. OECD har beräknat att korruption ökar kostnaderna för att göra affärer med 10–30 procent, beroende på bransch. De bolag som uppfattas som oetiska får inte stora och uppmärksammade uppdrag och blir inte heller attraktiva i konkurrensen om den bästa arbetskraften. I en nyligen genomförd undersökning värderade över 90 procent av de svenska respondenterna en etisk arbetsplats högre än en stor lön.
En grundpelare för ett trovärdigt hållbarhetsarbete är att inte bara undvika, utan också att aktivt och planmässigt motarbeta korruption. Det innebär att identifiera korruptionsrisker och utarbeta handlingsplaner för riskhantering, däribland utbildningsinsatser. Det innebär också att ha planer för krishantering om oegentligheter skulle komma i dagen. Det innebär slutligen också att samarbeta med andra aktörer i branschen eller på marknaden och stötta initiativ mot korruption. Antikorruptionsarbetet är emellertid i många företag styvmoderligt behandlat eller reducerat till en regelefterlevnadsfråga, compliance. Det företag som lyfter vikten av antikorruptionsarbetet bidrar inte bara till en mer hållbar värld, utan blir också mer attraktivt och har ett starkare skydd mot negativa konsekvenser.
Tonen från toppen är fundamental för ett seriöst antikorruptionsarbete. Här avses mer än fina ord och uttalanden i hållbarhetsredovisningen eller förordet till policyn. Inget antikorruptionsarbete fungerar om ledningen inte tar antikorruptionsfrågan på allvar – i både ord och handling. Användning av positiva incitament utgör en komponent i ett bra antikorruptionssystem enligt amerikansk mutlagstiftning. Det rekommenderas också i den internationella standarden för arbete mot korruption, ISO 37001. De bolag som inkluderar antikorruptionsarbetet i ersättningsstrukturen säkerställer att arbetet inte stannar vid en läpparnas bekännelse. ”Money talks” som bekant, och ”What gets measured gets done!”
Natali Engstam Phalén
generalsekreterare Institutet mot mutor
Hans De Geer
Ersättningsakademien