Kinaimport för grön omställning måste komma med krav på antikorruption

Kina är och kommer att förbli en av Sveriges viktigaste handelspartners. Samtidigt som korruptionen på nytt är ett ökande problem i den kinesiska ekonomin. Därför lanserar Institutet Mot Mutor idag en översättning av den svenska näringslivskoden till kinesiska, med krav på förebyggande antikorruptionsarbete och vägledning för hantering av förmåner och mellanhänder.

Det stormar i den europeiska batteriproduktionen just nu, inte minst kring svenska Northvolts etableringar. Men medan Europa kämpar för att komma ikapp och minska beroendet av Kina ångar det kinesiska maskineriet på i oförminskad takt.

Oavsett hur det går kommer vi under en överskådlig framtid att vara beroende av Kina för vår gröna omställning.

I ett större perspektiv har handeln mellan Sverige och Kina ökat under en lång följd av år och Kina är idag Sveriges största handelspartner i Asien. Ungefär 10 000 svenska företag bedriver denna handel och drygt 600 svenska eller Sverigerelaterade företag har verksamhet på plats i Kina. Samtidigt finns det nästan 1 500 kinesiskt ägda bolag i Sverige. Det är allt från mindre importfirmor och restauranger till större tågoperatörer och personbilstillverkare. Många varor som kommer till Sverige via EU kan därmed ha sitt ursprung i Kina, något som gör beroendet av Kina svårt att helt fastställa.

Samtidigt pekar den senaste rapporten från Transparency International på att korruptionen är ett ökande problem i Kina. Rapporten visar att Kina har halkat ned hela 11 platser och landar på plats 76. Det innebär att den positiva trend som landet uppvisat sedan 2018 nu är bruten.

I fjol ändrade Kina sin lag kring korruption för 12:e gången. Lagen utvidgas nu till att omfatta anställda inom den privata sektorn där vissa regler tidigare enbart gällt för statligt anställda. Detta stödjer Kinas antikorruptionskampanj, som sjösattes 2012, och som nu också riktar in sig på finanssektorn, läkemedelsbranschen samt infrastruktur.

“Medan den kinesiska regeringen i omgångar erkänt kopplingen mellan korruption och minskad jämlikhet är övriga mänskliga rättigheter inget som Kina vill prata om, än mindre erkänna. Nu har Sverige och EU en chans att påverka korruptionens negativa inverkan på mänskliga rättigheter och låta social rättvisa i Kina bli en del av dessa insatser. Kinas kamp mot korruptionen kan således bli en öppning för social hållbarhet”, säger Parul Sharma, generalsekreterare på Institutet Mot Mutor.

“Vi på Institutet Mot Mutor har under 100 år bedrivit ett aktivt påverkansarbete i Sverige inom frågor som rör antikorruption. Vi har en skyldighet, men också en möjlighet, att dela med oss av våra kunskaper och erfarenheter in i det komplexa nätverk som internationell handel innebär. Därför har vi nu översatt den svenska näringslivskoden, med krav på förebyggande antikorruptionsarbete och vägledning för hantering av förmåner och mellanhänder, till kinesiska.”

Här finns den kinesiska versionen för nedladdning.