IMM välkomnar betänkandet av utredningen om övergångsrestriktioner

Betänkandet av utredningen om övergångsrestriktioner i offentlig verksamhet föreslår bland annat att anmälningsskyldigheten enbart bör omfatta övergångar utom offentlig sektor. Utredningen föreslår även förändringar vad gäller personkretsen som är omfattad av anmälningsskyldigheten. Dessutom är en generell reglering som är tillämplig för andra arbetstagare inom offentlig verksamhet föreslagen.

Utredningen om övergångsrestriktioner i offentlig verksamhet har lämnat in sitt betänkande. Bland annat är restriktionslagen från 2018 utvärderad. Utredningen har tagit ställning till huruvida restriktionstiden bör förlängas och om det finns behov av att införa sanktionsmöjligheter. I uppdraget ingick att kartlägga omfattningen av övergångar till andra än offentliga verksamheter. Utredningen har också övervägt huruvida regleringen bör utökas till att omfatta arbetstagare inom statlig och kommunal verksamhet, ledamöter i statliga styrelse och kommunala företagsstyrelser samt vissa förtroendevalda inom kommun, region och kommunalförbund.

Utredningen av den nuvarande lagen har visat på viss självreglerande verkan. Utöver detta visar den även att anmälningsskyldigheten till synes är fullföljd. Karensnämnden har, fram till maj 2023, prövat 59 ärenden. I tio av dessa beslutade nämnden om restriktioner, vilket förhindrat att känslig information och kunskap använts på ett sätt som innebär risker; exempelvis ekonomisk skada för staten, otillbörlig fördel för enskild eller en förtroendeskada. Utifrån detta anser utredningen att lagen tjänat sitt syfte.

Anmälningsskyldigheten bör enbart omfatta övergångar utom offentlig verksamhet

Utredningen uppger att de ärenden som är prövade i Karensnämnden visar att anmälningsskyldigheten är alltför omfattande. Risker för intressekonflikter uppstår framför allt i relation till privata verksamheter. Till följd av detta är bedömningen att anmälningsskyldigheten enbart bör omfatta övergångar utanför offentlig verksamhet. Utredningen föreslår därför att anmälningsskyldigheten inte längre ska omfatta övergångar till kommun, region eller kommunalförbund. Inte heller övergångar till ett kommunalt företag där kommun, region eller kommunalförbund utövar ett rättsligt bestämmande inflytande ska omfattas. Anmälningsskyldigheten bör enligt utredningen inte heller omfatta övergång till politiska partier samt internationella organ eller organisation vars verksamhet Sverige deltar i som medlemsstat. Då restriktioner innebär en begräsning vad gäller möjligheten att söka nytt arbete bedömer utredningen att den redan befintliga tidsperioden om längst tolv månader fortsatt är ändamålsenligt.

Chefer vid förvaltningsmyndigheter under regeringen, vars anställning är tidsbegränsad, innehar enligt utredningen en befattning som riskerar intressekonflikter vid övergång till privat verksamhet. Till följd av detta föreslår utredningen att regleringen om övergångsrestriktioner även ska omfatta dessa anställningar. Utöver detta är en generellt tillämplig reglering av övergångar för andra arbetstagare inom offentlig sektor föreslagen. Utredningens bedömning är även att arbetsgivaren är bäst lämpad att avgöra vilka anställningar som är relevanta för dessa generella regleringar.

– Svängdörrsproblematiken vid övergångar från offentlig verksamhet till privat riskerar inte minst att påverka allmänhetens förtroende till det offentliga och skapar en känsla av otrygghet. Allmänhetens förtroende för det offentliga är viktigt att förvalta. Detta genom bland annat tydliga riktlinjer för övergång från offentlig verksamhet till privat, säger Parul Sharma, Tf Generalsekreterare vid IMM.

Ta del av betänkandet här.