Högsta domstolen frikänner i mål om middagsbjudningar till myndighetsföreträdare

De höga myndighets- och organisationsföreträdare inom kulturområdet som deltog vid respektive arrangerade årliga branschfester frikänns från mutbrott av Högsta domstolen. Frikännandet gjordes efter en helhetsbedömning där domstolen bland annat dels framhöll att deltagandet i tillställningarna inte medfört konkret risk för skada på mutbrottsregleringens skyddsintresse, dels utgjort ett naturligt och nyttigt led i myndighetsutövarnas arbete.

Målet handlade om middagstillställningar med ett uppskattat värde om 1 000 kronor per person dit höga myndighetsföreträdare årligen bjöds utgjorde mutor (otillbörliga förmåner). Förutom ett antal myndighetsföreträdare var också företrädarna för de två organisationer som arrangerat tillställningarna åtalade. Vid tillställningarna serverades fördrink och trerättersmiddag med tillhörande dryck. Under tillställningarna förekom musikanföranden, tal och utdelning av stipendier. Ett stort antal personer var inbjudna till tillställningarna, däribland media och olika intressegrupper.

Straffbara ageranden måste vara förutsebara och skada ett skyddsintresse

Svea hovrätt ansåg i sin dom i oktober 2018 att tillställningarna var otillbörliga i förhållande till myndighetsutövarna mot bakgrund av det integritetsskydd som kringgärdar personer som kan besluta om myndighetsutövning. Högsta domstolen gör en annan bedömning utifrån en helhetsbedömning med utgångspunkt i att det måste vara förutsebart för den enskilde vad som är olagligt på så sätt att straffbara handlanden måste ligga klart utanför den godtagbara gränsen.

Vidare anges i domen att skyddsintresset för mutbrott inom den offentliga förvaltningen är att förvaltningens integritet ska skyddas. För personer som utövar myndighet innebär det att det har straffrättslig betydelse om en förmån objektivt sett kan påverka mottagarens integritet och tilliten till att myndighetsutövning sker korrekt.

Öppenhet och koppling till arbete av betydelse för bedömningen av evenemang

När det inte handlar om en förmån som lämnas med syfte att mottagaren ska gynna någon på osakliga grunder framhålls i domen att det blir fråga om en helhetsbedömning. I bedömningen har faktorer som förmånens värde, om mottagaren kan utöva inflytande över beslutsprocesser till fördel för givaren och om det finns aktuell koppling till givaren, t.ex. genom ett pågående ärende, betydelse.

Vid evenemang är det enligt domen av särskild betydelse om deltagandet har ett naturligt och nyttigt samband med mottagarens arbetsuppgifter och om det råder öppenhet kring evenemanget med ett stort antal deltagare.

– Det finns i många fall ett berättigat intresse av att näringslivet och det offentliga möts i olika sammanhang. Domen ger ett välkommet klargörande att sådana tillställningar som utgångspunkt kan ske även om det ingår sociala moment, säger Natali Engstam Phalén, generalsekreterare Institutet Mot Mutor.

– Domen belyser samtidigt vikten av att tillställningar där offentliganställda deltar genomsyras av öppenhet samt att det finns ett verksamhetsberättigat intresse till deltagandet, fortsätter Natali Engstam Phalén.

Högsta domstolens dom kan läsas här.

Klicka här för ett längre referat av Högsta domstolens dom i vår rättsfallsbank. För tingsrättens respektive hovrättens referat, se vår rättsfallsbank och rättsfallssamling från 2017 (för tingsrättsdomen) respektive 2018 (för hovrättsdomen).