Friande dom i hovrätten för Telias toppchefer

Nyligen meddelade hovrätten en friande dom för de tre tidigare toppcheferna på Telia. Detta eftersom domstolen inte ansåg att presidentdottern, enligt den dåvarande mutbrottslagstiftningen, var en mutbar person.

Målet grundar sig i utbetalningar om cirka 3 miljarder kronor via olika överföringar som Telia gjort till dåvarande presidentdottern i Uzbekistan för att kunna etablera sig i landet. Domstolen har prövat målet mot en äldre mutbrottslagstiftning som gällde vid tiden för uppgörelsen med presidentdottern mellan 2007–2010.

Nya mutbrott saknar prövning i domstol

År 2012 införde lagstiftaren två nya mutbrott i bestämmelserna. Den ena är handel med inflytande som tar sikte på de fall där en närstående till en beslutsfattare tar emot en muta för att påverka honom eller henne i beslutsfattandet. Den andra, vårdslös finansiering av mutbrott, kan i vissa fall kriminalisera medverkan till mutbrott av oaktsamhet. Inget av brotten har dock varit uppe för prövning i svensk domstol.

– Det hade förstås varit intressant att pröva målet mot nuvarande lagstiftning och då särskilt mot brottet handel med inflytande. Inte minst då den nederländska tillämpningen, som tycks avse en liknande bestämmelse, resulterade i en uppgörelse med den allmänna Åklagarmyndigheten i Nederländerna, säger Institutet Mot Mutors (IMM) tf. generalsekreterare Hayaat Ibrahim.

År 2017 erkände bolaget Telia mutbrott både enligt amerikansk och nederländsk lagstiftning. Det resulterade i en uppgörelse där Telia betalade 7,7 miljarder kronor i böter.

– När ett svenskt bolag får betala miljardbelopp i böter utomlands för mutbrott, men får en friande dom i sitt hemland, kan vi konstatera att något inte stämmer. Det är viktigt att Sverige har goda förutsättningar att utkräva ansvar för korrupta handlingar även utomlands. Det gäller för såväl svenska företag som privata svenska tjänstemän som betalar mutor för att slå sig fram på internationella arenor, fortsätter Hayaat Ibrahim.

Men Hayaat Ibrahim betonar att även om det inte blir en fällande dom hemma i Sverige är det uppenbart att bolag som blir föremål för korruptionsmisstankar typiskt sett lider skada.

– Även vid en friande dom leder misstankar om mutbrott ofta till ekonomiska förluster och skada för ett bolags anseende. Därför är det oerhört viktigt att bolag gör riskanalyser innan man går in på en ny marknad och tar fram konkreta åtgärder på hur man ska hantera en marknad som associeras med en hög risk för korruption. Därtill ligger det på bolagets styrelse- och ledningsnivå att uttala att man hellre lämnar en marknad än betalar mutor för att kunna bedriva affärsverksamhet.

För hovrättens pressmeddelande om domen, klicka här.

Hayaat Ibrahim blev med anledning av domen intervjuad i Ekot. Du kan lyssna till inslaget här.

Ett sammanfattande referat av hovrättens dom publiceras inom kort i IMM:s rättsfallsbank.