Förslag till nytt EU-direktiv om skydd för visselblåsare

EU-kommissionen har den 23 april presenterat förslag till minimidirektiv om skydd för visselblåsare som rapporterar om överträdelser rörande EU-rätten. Några av direktivets huvuddrag anges nedan.

Det föreslagna direktivet omfattar skydd för de som slår larm om överträdelser av EU-rätten inom någon av följande områden: Offentlig upphandling, finansiella tjänster, penningtvätt och finansiering av terrorism, produktsäkerhet, transportsäkerhet, miljöskydd, kärnsäkerhet, livsmedels- och fodersäkerhet, djurs hälsa och välbefinnande, folkhälsa, konsumentskydd, skydd av personuppgifter och säkerhet i nätverks- och informationssystem, konkurrensreglerna inom EU, överträdelser och missbruk av regler om bolagsskatt samt skador mot EU:s ekonomiska intressen.

Personkretsen som ska omfattas av repressalieskyddet föreslås vara brett och inte enbart innefatta anställda, utan även andra personer som befinner sig i en maktobalans som kan bidra till rädsla för att slå larm, t.ex. anställda hos underleverantörer.

Utöver repressalieskydd innehåller förslaget också bestämmelser om krav på införande av rapporteringssystem som ska säkerställa att information om den som rapporterar hålls konfidentiellt. Kravet ska gälla för företag med fler än 50 anställda eller en omsättning överstigande 10 miljoner euro, liksom statliga och regionala förvaltningar och kommuner med fler än 10 000 invånare. För företag verksamma inom den finansiella sektorn eller som är känsliga för penningtvätt eller terrorismfinansiering föreslås kravet däremot gälla alla, oavsett storlek. Rapporter om oegentligheter som inkommer i sådant system ska enligt förslaget följas upp och den som har lämnat en rapport ska få återkoppling inom en tremånadersperiod.

Enligt förslaget ska direktivet vara implementerat i medlemsländerna senast den 15 maj 2021.

Institutet Mot Mutor (IMM) välkomnar förslaget, som sätter fokus på visselblåsares viktiga roll i antikorruptionsarbetet.

– Visselblåsare har en väldigt viktig roll i kampen mot korruption. Ett effektivt antikorruptionsarbete förutsätter miljöer där signaler om oegentligheter kan fångas upp. Att förebygga negativa tystnadskulturer är en del i att skapa en sådan miljö, men det är också av stor vikt att det finns trygga rapporteringskanaler, säger IMM:s generalsekreterare Natali Phalén.

Sedan förra året finns en ny svensk lag som skyddar arbetstagare som larmar om bland annat mutbrott mot repressalier. Lagen innehåller dock inget krav på organisationer att ha ett visselblåsningssystem, eller att garantera anonymiteten för den som slår larm, vilket utgör en brist.

– Visselblåsare har i många fall råkat illa ut, vilket medför att det kan finnas en rädsla att slå larm. Visselblåsningssystem som garanterar anonymitet är därför ett viktigt verktyg för att tillförsäkra att personer vågar rapportera om oegentligheter. Det hade därför varit önskvärt om det föreslagna direktivet hade krävt att rapporteringssystemen skulle ge möjlighet till anonym rapportering, säger Natali Phalén.

I undersökningen Bryta Tystnaden som IMM genomförde under hösten var en klar majoritet av de 38 stora och medelstora deltagande företagen positiva till såväl lagstadgat krav på visselblåsningssystem som anonymitetsskydd för visselblåsare.

– Kunskap om oegentligheter i en organisation finns nästintill alltid inom organisationen. Därför behövs system som säkerställer att sådan kunskap fångas upp, avslutar Natali Phalén.