Företag önskar tydligare ställningstagande mot korruption

Företag önskar mer hjälp och vägledning i antikorruptionsarbetet. De önskar också en ökad tydlighet om vikten av antikorruption från såväl politiker som företagsledare. Det visar en ny rapport om drivkrafter bakom företags antikorruptionsarbete från OECD. Rapporten baseras på en undersökning där 130 företagsrepresentanter deltog från 28 olika länder.

En klar majoritet av företagen i studien (124 av 130) hade infört antikorruptionsprogram. Bland de stora företagen som deltog i studien hade så gott som alla infört ett program (99 procent). Antalet som infört ett program hos små och medelstora företag var dock färre (72 procent). Denna skillnad förklaras med att det för dessa företag ofta saknas finansiella, personella och kunskapsmässiga resurser för att inrätta ett program. I rapporten betonas också att den höga andel deltagande företag som inrättat ett antikorruptionsprogram inte kan anses representativt för alla företag. Tvärtom finns anledning att tro att det är en stor andel företag som inte har inrättat antikorruptionsprogram.

Tre huvudanledningar till varför företag inrättar antikorruptionsprogram

Enligt undersökningen finns tre huvudsakliga anledningar till att företag beslutar att införa ett antikorruptionsprogram:

• Skydda företagets rykte
• Undvika risken för juridiska sanktioner
• Formalisera en etisk företagskultur

Ofta är det en kombination av externa och interna faktorer som leder till att antikorruptionsprogram införs. Många av de svarande i studien lyfte fram att mutåtal mot andra företag är en drivande faktor. Detta gör sig särskilt starkt gällande om det är ett företag inom branschen.

– Det ideala vore såklart om alla företag arbetar mot korruption inte på grund av yttre krav utan för att det är det rätta att göra. Det är därför glädjande att se att på topplistan av drivkrafter låg att säkerställa en etisk företagskultur, säger Institutet Mot Mutors (IMM) generalsekreterare Natali Engstam Phalén.

Ytterligare en drivkraft bakom inrättande av antikorruptionsprogram var krav och förväntningar från leverantörskedjan. Detta gjorde sig särskilt starkt gällande för små- och medelstora företag som har relationer med storföretag som uppställer krav på visst antikorruptionsarbete.

Mellanhänder och att säkerställa tillstånd ses som de största riskerna

Majoriteten (64 procent) av företagen i studien angav att en riskanalys hade genomförts inför implementeringen av deras antikorruptionsprogram. De risker som företagen identifierade som störst var användning av mellanhänder och andra tredjeparter (58 procent), följt av aktiviteter för att säkerställa tillstånd (52 procent). På gemensam tredje plats kom import/export och att sälja varor eller tjänster till staten eller statligt ägda företag (44 procent).

Av rapporten framgår att det inte är ovanligt att offentligt anställda efterfrågar förmåner i samband med affärer. Vanligast är begäran om olika former av representation, som mat, dryck och underhållning. Begäran om betalning av resekostnader, gåvor och att en särskild leverantör eller partner ska användas var också exempel på vanligt efterfrågade förmåner. Många av dessa situationer hamnar enligt företagen ofta i en svårbedömd gråzon.

Ungefär en tredjedel av företagen svarade också att det var vanligt att offentliga tjänstemän begär att donationer till välgörande ändamål ska ske. Mindre vanligt var dock begäran om pengar eller ”kick backs” vid affärsupplägg.

Många utmaningar i arbetet med att ta fram antikorruptionsprogram

Flera företagsrepresentanter (59 procent) lyfte fram att uppfattningen att ett antikorruptionsprogram var onödigt inom företaget utgjorde en stor utmaning. Detta bottnade ofta i en uppfattning att ”korruption enbart drabbar andra”.

Ytterligare en stor utmaning för flera företag (62 procent) var avsaknad av engagemang från ledningen. Ett särskilt problem är att få stöd från ledningen för att få antikorruptionsfrågan som angelägen i alla delar från företaget och att engagera alla funktioner i företaget i antikorruptionsarbetet.

– Tonen från toppen är fundamental för att ha en chans att nå framgång med antikorruptionsarbete. Att det är en utmaning att få stöd från ledningen är därför oroväckande. Det är tydligt att det behövs mer kunskap kring hur grundläggande etik och antikorruption är för lönsamheten liksom allt hållbarhetsarbete, säger Natali Engstam Phalén.

Andra utmaningar som lyftes fram var press på vinst och hög lönsamhet, brist på finansiella och personella resurser, komplex internationell lagstiftning och kulturkrockar.

Stort behov av vägledning

Att införa ett complianceprogram kräver tid och resurser. Framförallt små och medelstora företag upplever att de ofta saknar detta. Av rapporten framkommer också att brist på kunskap är ett hinder i compliancearbetet. Därför efterfrågas mer hjälp och vägledning. Enligt deltagarna i studien förlitar sig företag till stor del på vägledning från myndigheter. Men även näringslivsorganisationer bedöms som viktigt stöd. IMM:s Kod mot korruption i näringslivet framhölls i rapporten om ett bra verktyg.

Det behövs dock mer utbildning och lättillgängliga verktyg att använda. Möjlighet att dela med sig av kunskap och erfarenheter efterfrågas av de intervjuade för att förbättra antikorruptionsarbetet. Det poängteras att detta måste kunna ske i ett säkert sammanhang där företag inte riskerar sitt rykte.

Tydligare ställningstagande från ledningsnivå efterfrågas

Av rapporten framgår att företagen tycker att det är viktigt att politiken prioriterar arbetet mot korruption. Många av de deltagande företagen önskade en mer effektiv och konsekvent tillämpning av den egna mutlagstiftningen. Särskilt viktigt är det att åtala de individer som deltagit i mutbrottsligheten.

– Det är nödvändigt med en tydlig retorik kring vikten av antikorruption. Korruption slår mot vart och ett av hållbarhetsmålen och att bekämpa korruption utgör en förutsättning – ett mål 0 – för att vi ska komma framåt. Om den politiska ambitionen är att främja internationell handel och investeringar måste korruptionsfrågan stå i fokus, eftersom den utgör ett av de största hindren. Vikten av en tydlig retorik om vad som måste prioriteras gör sig särskilt gällande nu i kristider, kommenterar Natali Engstam Phalén.

Företagen efterfrågar också tydligare ställningstagande från ledningsnivå. Ett steg i rätt riktning vore att ge den complianceansvariga en plats vid ledningsbordet.

Här kan du läsa rapporten Corporate Anti-corruption Compliance – Drivers, Mechanisms and Ideas for Change i sin helhet.

Rapporten är en av tre i ett projekt finansierat av Sverige om företags antikorruptionsarbete. Projektet syftar till att stötta företags hållbarhetsarbete.

Här kan du läsa vår sammanfattning av en annan rapport i projektet: Foreign bribery and the role of intermediaries, managers and gender.

Den tredje rapporten i projektet Tackling Bribe Solicitation Using the High-Level Reporting Mechanism for Preventing Bribery hittar du på OECD:s hemsida.