EU ger klartecken till att stärka skyddet för visselblåsare

Under tisdagen röstade Europaparlamentet ja till att införa ett minimidirektiv för att bättre skydda personer som rapporterar om oegentligheter, så kallad visselblåsning. Det nya direktivet ska gälla i hela EU och rör visselblåsning inom områden såsom offentlig upphandling, finansiella tjänster, penningtvätt, produkt- och transportsäkerhet, folkhälsa samt konsument- eller dataskydd.

Sverige har sedan 2017 lagstiftning som ska skydda arbetstagare som slår larm om vissa typer av missförhållanden på arbetsplatsen från repressalier. Det nya direktivet går längre än den lagstiftningen i flera delar. Den största skillnaden är att direktivet innebär att det blir obligatoriskt för företag med fler än 50 anställda, myndigheter och kommuner att införa säkra rapporteringskanaler. Direktivet utökar också omfattningen av områden där anställda ska kunna larma utan risk för repressalier, som t.ex. degradering eller trakassering. Även utomstående personer som slår larm om oegentligheter, exempelvis en närstående till en anställd, ska skyddas enligt direktivet.

Samtliga EU-länder måste även se till att visselblåsare kan ta del av oberoende information och rådgivning kring olika tillvägagångssätt, samt eventuellt rättsligt stöd. Om det leder till rättsliga förfaranden ska visselblåsaren även få ekonomiskt och psykologiskt stöd.

Den nya lagen ska nu godkännas av EU-ministrarna i rådet. Därefter har samtliga EU-länder två år på sig rätta sin nationella lagstiftning efter den nya EU-lagen.

Du kan läsa mer på Europaparlamentets hemsida.