Korruption bidrar till ökenspridning genom att underlätta för aktörer att bedriva illegal skogsavverkning. Mutor är många gånger motorn i maskineriet som ser till att sågklingan fortsätter snurra. I skogsområden där korruption råder kan familjer nekas rätten att få sin markegendom dokumenterad och kan bara se på när deras mark tillfaller någon annan eller förstörs.
Enligt det femtonde målet i Agenda 2030 måste hållbarhetsperspektivet inkludera hur det är ställt med landresurser. Annars riskerar regnskogar att torka ut och nya öknar skapas.
Korruption är en bakomliggande anledning till att illegala skogsavverkningar ännu inte stoppats. Flera studier visar att en högre korruptionsgrad är kopplat till ökat tempo på avskogning. Genom mutor kan aktörer ”på pappret” genomföra lagenliga avverkningar, som i själva verket bygger på illegala tillstånd. Många gånger är anledningen till att avverkningen får fortsätta att det finns privata vinstintressen. Svårast drabbas de familjer som bor i länder med stora skogsområden där aktörer tenderar att driva sin verksamhet utan att ta hänsyn till hur det påverkar miljön för de som lever i området.
Det förekommer att invånare tvingas betala mutor för tjänster som de lagligen ska ha fri tillgång till. Ett exempel är utfärdandet av olika nödvändiga dokument i samband med landadministration. Av undersökningar framgår att närmare 20 procent har behövt betala en muta för att få rätt till markområden.
Utbredd korruption möjliggör för tjuvjägare att bedriva illegal jakt – en industri som beräknas omsätta 10-20 miljarder dollar årligen – samt att transportera t.ex. elfenben och noshörningshorn. Hur ska vi kunna stoppa tjuvjakten och smugglingen om reglerna enkelt kan kringgås med en mutbetalning?