Korruption är motsatsen till meritokrati. I korrupta miljöer styr pengapåsar och vänskapsband och tjänster och gentjänster blir viktigare än kompetens och lämplighet. På samhällsnivå är resultatet förödande för förtroendet och leder till stora kostnader. På organisationsnivå skadas förtroendet till ledningen om anställda ser sig förbisprungna på osakliga grunder. Och hur lätt är det att rekrytera till en partisk och orättvis arbetsplats?
Samhällen ska enligt målet vara jämlika och likvärdiga varandra, resurser ska fördelas rättvist liksom möjligheterna att påverka i samhället.
Genom korruption snedfördelas samhällets resurser, där några få gynnas på bekostnad av det stora flertalet. Krav på mutor kan medföra att tillgången till basala samhällstjänster blir en fråga om plånbokens storlek. Enligt en undersökning från den internationella antikorruptionsorganisationen Transparency International med svaranden från hela världen uppgav 27 procent av respondenterna att de betalat mutor i anslutning till användning av offentliga tjänster.
Hårdast slår korruption mot de samhällsgrupper som redan har det sämst ställt. Många gånger saknas nödvändiga medel för att kunna utkräva ansvar eller få rätt till andra tjänster som ofta tillhandahålls av det offentliga. Dessa människor hamnar på så sätt i en negativ spiral av korruption och ojämlikhet medan.
Studier har även funnit att i länder där korruption är utbredd och på högsta politiska nivå tillåts de styrande detta till trots i många fall få sitta kvar. Makten hos det politiska styret kan upprätthållas genom att skapa förmåner till de som besitter makt i samhället och på så sätt säkra stöd, medan övriga grupper inte bara står som förlorare utan dessutom fråntas möjligheten att påverka politiken.