Visselblåsning innebär att en person larmar om oegentligheter och missförhållanden. Begreppet beskriver också de åtgärder som organisationer vidtar för att säkerställa att det finns möjlighet att rapportera misstankar om oegentligheter. Sådana åtgärder kan t.ex. vara formella visselblåsningssystem och rapporteringsrutiner. Möjligheten till trygg visselblåsning som blir tagen på allvar är grundläggande för ett framgångsrikt antikorruptionsarbete.
Visselblåsare skyddade enligt lag
Sedan 2017 finns i Sverige lagstiftning som skyddar arbetstagare som slår larm om bl.a. mutbrott mot repressalier. Arbetstagare inom offentlig sektor och viss offentligt finansierad sektor har också ett omfattande skydd genom meddelarfriheten och efterforskningsförbudet. Detta skydd är fastställt i tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen.
Nytt EU-direktiv att implementeras 2021
Hösten 2019 antog EU ett direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (visselblåsningsdirektivet). Direktivet ställer krav på företag och organisationer med fler än 50 arbetstagare samt myndigheter och kommuner med fler än 10 000 invånare att inrätta rapporteringskanaler. Direktivet ska vara implementerat (infört i nationell lagstiftning) i alla medlemsländer senast 2021. För svensk del tillsatte regeringen en utredning för att undersöka hur direktivet ska implementeras. Utredningen presenterade sitt betänkande (Ökad trygghet för visselblåsare) med förslag om en ny lagstiftning till regeringen den 30 maj 2020. Regeringen beslutade sedan om en proposition för genomförande av visselblåsardirektivet den 20 maj 2021.
Betänkande om en ny lag för visselblåsning
Det nya lagförslaget är tänkt att ersätta den nuvarande visselblåsarlagen. Detta eftersom regeringen anser att nuvarande lagstiftning inte lever upp till kraven i det nya EU-direktivet. Syftet med lagförslaget är att det ska bli enklare, säkrare och tryggare att rapportera om missförhållanden.
En skillnad från den nuvarande visselblåsarlagen är att den nya ska skydda en större personkrets. Förslaget innehåller även krav att särskilt utsedda personer eller enheter ska hantera visselblåsarlarmen och att dessa ska vara oberoende och självständiga. Det föreslår också ett skydd för visselblåsare mot repressalier från arbetsgivare. Vidare föreslås att arbetsgivare och fackförbund ska kunna ingå kollektivavtal där de kan anpassa systemet till egna förhållanden på arbetsplatsen. Lagen i det nuvarande betänkandet är föreslagen att träda i kraft 17 december 2021. Kravet på arbetsgivare att inrätta visselblåsarsystem ska däremot börja gälla 2022 eller 2023, beroende på verksamhetens storlek.
IMM har publicerat en skrift med frågor och svar angående det nya förslaget om lagen för skydd av visselblåsare. Du kan läsa skriften här.
