Utpressning innebär att någon genom olaga tvång tvingar någon annan till handling eller underlåtenhet som innebär vinning för gärningsmannen eller skada för den tvingade eller någon i den tvingades ställe. Ett exempel på utpressning är att gärningsmannen kräver pengar för att inte polisanmäla att någon har begått ett brott. Eller exempelvis att personen kräver pengar för att inte rapportera om ett brott till media.
Korruption och utpressning
Utpressning och korruption är i vissa fall två sidor av samma mynt. Detta eftersom båda kan sätta press på nyckelpersoner i en organisation eller komma åt information. Detta är något som Brottsförebyggande rådet (Brå) uppmärksammar, bland annat i rapporten Korruption i myndighetssverige. Där framhåller de att korruption är mer genomtänkt, osynligt och framåtsyftande än utpressning. Brå:s studier har visat att det främst är yngre personer i gängmiljöer som använder sig av utpressning. Aktörer inom de mindre synliga nätverken, som har en större identitet av att vara affärsmän, föredrar snarare korruption.
Vad är straffet för utpressning?
Utpressning är reglerat i svensk straffrätt i brottsbalken 9 kap 4 §. Straffet för utpressning av normalgraden är böter eller fängelse i högst två år.
