Lobbying avser påtryckningar på politiker i syfte att påverka den politiska agendan. Sådana påtryckningar kan utföras av bland annat företag, föreningar, intresseorganisationer eller enskilda personer. Gemensamt för lobbying är att det avser direktkontakter med politiken utanför det politiska systemet. Allmän opinionsbildning är därmed inte detsamma som lobbying.
Nära relationer ökar risken för korruption
Lobbying är i sig inte olagligt, men bör vara kringgärdat av transparens och integritet för att undvika korruptionsrisker.
Tillåtligheten av lobbying i förhållande till brottet handel med inflytande blev diskuterat i förarbetena till lagstiftningen. Där konstaterade lagstiftaren att ”erkända och seriösa former av lobbying faller […] utanför den påbjudna kriminaliseringen” (prop. 2011/12:79, s. 32).
Lobbying inom EU
Inom EU finns ett öppenhetsregister som är drivet av Europaparlamentet och EU-kommissionen gemensamt. Registret gäller för alla organisationer och egenföretagare som är involverade i verksamhet vars syfte är att påverka genomförandet av EU-institutionernas beslutsprocesser och politik. Genom registret framgår vilka intressen som är drivna, av vem och med vilken resursnivå. Transparency International EU redovisar utifrån uppgifterna i registret en översikt över EU-kommissionens lobbymöten sedan 2014.
Motsvarande krav på register finns inte i Sverige.
