Jäv är en typ av intressekonflikt som innebär att en person i beslutsfattande position riskerar att inte fatta ett objektivt beslut. Detta på grund av vänskaps- eller släktrelationer, eller annat som kan ha inverkan på beslutet. Exempel på jäv är när en person ska fatta beslut som rör en släkting eller vän, eller om beslutet påverkar personens ekonomiska intressen. I praktiken kan det exempelvis röra sig om anställning av en släkting eller beslut rörande uppförande av vindkraftverk i en miljö där beslutsfattaren själv har ett boende. Jäv kan innebära korrupta ageranden. Exempelvis om personen i fråga fattar beslut som innebär ett gynnande av det personliga intresset i strid med verksamhetens intresse. Misstanke om jäv kan också skapa en uppfattning av att korruption förekommer. Det är därför viktigt att reglera hur jävssituationer ska hanteras och undvikas.
Lagar och riktlinjer gällande jäv
Lagreglerna om jäv för offentliganställda finns bland annat i 16-18 §§ förvaltningslagen och i 6 kap. 28-32 §§ kommunallagen. Den som är jävig får inte delta i hanteringen av det beslut som berörs av jävet. Finansdepartementet och Sveriges Kommuner och Regioner har tagit fram skriften Om mutor och jäv – en vägledning för offentligt anställda. Där går det att hitta mer vägledning kring jävsfrågor inom offentlig sektor. Ytterligare vägledning finns i Statskontorets skrift Jäv i offentlig tjänst och Upphandlingsmyndighetens skrift Jävsdeklaration vid upphandling.
