Tingsrätten friar i mål rörande anbudssamarbete i utlandet

Stockholms tingsrätt, dom 2017-10-11 i mål nr B 1282-17

En person var anställd som affärsutvecklingschef i ett bolag. Bolaget deltog i gemenskap med ett annat bolag inom samma koncern samt ett tredje, azerbajdzjanskt bolag i ett konsortium i en upphandling av järnvägsinfrastruktur i Azerbajdzjan.

Företrädaren för det azerbajdzjanska bolaget i konsortiet var samtidigt anställd vid den upphandlande järnvägsmyndigheten. Genom kontakter mellan affärsutvecklingschefen och den myndighetsanställde hade konsortiet eventuellt skaffat sig vissa konkurrensfördelar i upphandlingen. Det azerbajdzjanska bolaget för vilket den myndighetsanställde var företrädare inkluderades i konsortiet då koncernbolagen ansåg det vara av vikt att samarbeta med en lokal partner. Koncernbolagen hade heller inte möjlighet att utföra alla delar av projektet utan den kompetens som det azerbajdzjanska bolaget hade. Det fanns dock vissa oklarheter i fråga om det azerbajdzjanska bolaget uppfyllde de krav som ställdes för att kunna lämna anbud i upphandlingen.

Affärsutvecklingschefen åtalades för grovt givande av muta för att ha inkluderar bolaget i konsortiet i utbyte mot att den myndighetsanställde skulle ge konsortiet en fördel i upphandlingen.

Tingsrätten fann att ett erbjudande om att låta ett bolag ingå i ett partnerskap vid ett anbudsförfarande är en sådan förmån som omfattas av mutbrottslagstiftningen då tilldelningen av ett kontrakt innebär förväntade intäkter och även möjligheter till vinst. Det fanns dock enligt tingsrätten inte tillräckligt med bevis för att konstatera att det azerbajdzjanska bolaget inte uppfyllde de krav som ställdes vid anbudsförfarandet. Vidare fanns inte heller tillräckliga bevis för att inkluderandet av det azerbajdzjanska bolaget i konsortiet var förenade med villkor om att den myndighetsanställde, som också var företrädare för bolaget, skulle påverka den upphandlande myndigheten.

Tingsrätten fann det dock anmärkningsvärt att det hade förekommit kontakter mellan den upphandlande myndigheten och anbudsgivare angående tekniska kvalifikationer även efter anbudsöppningen, men menade att bedömningen av huruvida sådana kontakter är otillbörliga eller inte får göras utifrån vad som är kutym i det land där upphandlingen sker. Av utredningen i målet framgick att sådana förfaranden var vanligt förekommande i Azerbajdzjan. Tingsrätten fann mot bakgrund av dessa omständigheter att affärsutvecklingschefen visserligen hade lämnat en förmån till den myndighetsanställde, men att förmånen inte kunde anses otillbörlig. Tingsrätten friade därmed affärsutvecklingschefen från åtalet om grovt givande av muta.