Polis erbjöds låna en Jaguar

Svea hovrätt, dom 2003-12-09 i mål nr B 4002-03 och Stockholms tingsrätt, dom 2003-04-28 i mål nr B 7776-02

Sedan en personbil stoppats och dess förare blivit delgiven misstanke om rattfylleri och olovlig körning lämnade föraren ett erbjudande till polisen. Föraren åtalades för bestickning.

Polisen stoppade en personbil och dess förare delgavs misstanke om rattfylleri och olovlig körning. Då erbjöd föraren polisen att denne skulle få köra den tilltalades bil till Monaco, det förutsatt att polisen inte rapporterade något annat än en trafikförseelse.

Beträffande brotten rattfylleri och olovlig körning fann tingsrätten det styrkt att den tilltalade gjort sig skyldig till båda brotten. Den tilltalade hade varit påverkad av alkohol samt framfört bilen utan att ha ett giltigt körkort.

Avseende åtalet för bestickning fann tingsrätten att polisens uppgifter skulle ligga till grund för bedömningen av om den tilltalade gjort sig skyldig till brottet eller inte. Av polisens uppgifter framgick att den tilltalade erbjudit polisen att få låna och köra den tilltalades bil, en Jaguar, till Monaco och därigenom få en gratis semesterresa. Det förutsatt att polisen inte rapporterade den tilltalade för något annat än en trafikförseelse.

Tingsrätten konstaterade, mot bakgrund av polisens uppgifter, att den tilltalade hade erbjudit polisen en otillbörlig belöning för att denne enbart skulle rapportera en trafikförseelse. Tingsrätten ansåg även att den tilltalade begått gärningen med uppsåt. Rätten bedömde att den tilltalade haft uppsåt till både de faktiska och till de rättsliga omständigheterna. Tingsrätten ansåg även att den tilltalade dessutom måste ha insett otillbörligheten. Därigenom bedömde tingsrätten att det var styrkt att den tilltalade gjort sig skyldig till bestickning.

Föraren dömdes för bestickning i enlighet med 17 kap. 7 § BrB, för olovlig körning i enlighet med 3 § 1 st. 1 p. trafikbrottslagen (1951:694) samt för rattfylleri i enlighet med 4 § 1 st. trafikbrottslagen.

Påföljden bestämdes till villkorlig dom i förening med 50 dagsböter å 110 kronor. Vid valet av påföljd beaktades bland annat att det finns skäl att anlägga en sträng syn på ageranden där otillbörliga förmåner erbjuds till poliser.

Målet blev sedan föremål för hovrättens prövning. Hovrätten ansåg dock att det inte förekommit något som föranledde rätten att göra en annan bedömning i fråga om ansvar än den tingsrätten gjort. Därmed fastställde hovrätten tingsrättens dom.