En av Sveriges största utmaningar i hållbarhetshänseende är att säkra hållbarhet i produktionsleden. Korruption i leverantörskedjan är nära sammanlänkat med överträdelser av mänskliga rättigheter och miljööverträdelser. Därför måste också leverantörsleden genomlysas utifrån korruptionsrisken.
Målet påpekar att konsumtionsmönstren måste skapas för att hålla i längden. Konsumtion och produktion måste ske på ett sätt som inte riskerar jordklotets överlevnad.
Enligt studier hämmar korruption ekonomisk tillväxt, till del på grund av att korrupta ageranden medför ett slöseri vid användningen av offentliga resurser. Jämfört med länder med låg grad av korruption ödslas mer än dubbelt så mycket pengar i länder med hög grad av korruption.
Korruptionens effekter sipprar ner även på vardagsnivå. Studier har påvisat att graden av korruption negativt påverkar enskildas vilja att hushållssopsortera. Saknas tillit i samhället, saknas skäl att agera för det gemensamt bästa. På så sätt ser korruption inte bara till att misstron växer utan även sopbergen.
Vid tilldelande av rättigheter för att ta hand om giftiga restprodukter eller andra ozonskadliga produkter är korrupta ageranden vanligt. Det händer att aktörer mutar för att få lämna avfall på illegala dumpningsmarker vilket förstör både mark och hav. Ofta är personer med omfattande kriminell bakgrund inblandade i den här formen av verksamhet då det generar hög avkastning som kan användas för att finansiera andra brott.
I Sverige omsätter offentlig upphandling uppskattningsvis 600-800 miljarder kr årligen. En stor del av inköpen avser produkter producerade i länder där korruptionsnivåerna är höga vilket medför utmaningar att säkerställa godtagbara arbetsvillkor, skydd för mänskliga rättigheter och att kostnadssvinn inte sker. Inom EU uppskattas 50 miljarder kr enbart inom offentlig upphandling årligen gå förlorat till följd av korruption.